> The Lantismamma is back! -

The Lantismamma is back!

Följ våran flytt från Sundsvall till Västkusten, med allt vad det innebär!

Tjejkväll...

Kommentarer (0)

2010-09-10 @ 14:15:26

Sitter och planerar en tjejkväll som jag tänkte ha. Bara hoppas någon vill komma också:-) Mitt självförtroende har ju fått sig en törn. Inte bara av det som jag berättat för er. Ibland vet jag inte vad jag har vissa vänner. Eller är dom vänner eller bekanta eller bara någon man känner till? Fast behöver man tänka så kanske jag skall radera dom ur vänner-kategorin. Fast visst är det tufft när man själv vill vara vän, men då denna personen visar rätt så tydligt att hon inte önskar detsamma. Utan att säga något så har hon visat var hon står. Jag är i alla fall inte längre välkommen mera. Det gör så förbannat ont skall ni veta. Det känns som man är tillbaka på skolgården som liten flicka och man inte fick vara med och leka. Jag är där igen. Mönstret upprepar sig. Hela jäkla tiden. Hur bryter man det?? Fan,jag är en vuxen kvinna på 34år och borde ha kommit längre. Men jag är ta mig fasen lika sårbar nu som då. Patetisk skitstövel är vad jag är! Att jag aldrig lär mig!

Men som många av er skriver så får jag fokusera på dom som faktiskt är mina vänner. Problemet är att många av dom bor en bit bort. Nu snackar vi allt ifrån 2mil till 30 mil härifrån. Så det är inte alltid så lätt att bara ringa sina vänner och be dom komma över på en fika. Min allra bästa vän är min barndomsvän Linda. Vi har kännt varandra sen 1984. Även om vi inte hinner träffas så ofta så har vi en sån relation att vi vet vad vi har varann. Dom gånger vi träffas så är det som om tiden stått stilla och vi börjar tjöta som vanligt;-) Likaså kände jag med min andra barndomskompisar Helene och Ulrika. Vi träffades på lågstadiet och har följt varandra genom åren. Även om det gått år dår vi inte har haft kontakt så har vi ändå haft det i hjärtat. Det märktes tycker jag i sommras när vi träffades. Trots att åren har gått så hade dom samma härliga personligheter kvar. Det är verkligen fantastiskt! Älskar er tjejer<3

Nu skall jag inte skriva några mer tycka synd om mig inlägg,jag vill inte att det på något sätt skall låta som jag sitter och tycker synd om mig själv hela dagarna. Men jag ville bara att ni skulle få en inblick i vad jag gått igenom på senaste tiden och varför jag varit väldigt down. Tack igen för era underbara kommentarer. Önskar jag kunde ge er alla en stor varm kram! Ni får tänka er den! <3

Denna låten är ju helt underbar!!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback